I Sverige äter vi ca 26 kg sjömat per person och år, i genomsnitt ca 1–2 gånger per vecka. Vår konsumtion ligger därmed över det globala och europeiska genomsnittet. Samtidigt rekommenderas vi av Livsmedelsverket äta ännu mer sjömat, gärna 2–3 gånger per vecka. Odlad lax från Norge är det vi äter mest av idag men vi äter även många andra arter. Dessa kommer framförallt från fiske. Andelen odlad sjömat ökar, samt importerad. 

Här presenteras fem så kallade policy briefs som tagits fram inom det Formas-finansierade projektet SEAWIN med stöd från Havs- och fiskerifonden.

Seawins serie av policy briefs beskriver kortfattat olika utmaningar och frågeställningar kring hållbarhet relaterat till miljö och hälsa med ett svenskt perspektiv som utgångspunkt.  Det övergripande syftet är att lyfta frågor som oftast dyker upp kring sjömat i Sverige och genom konkreta rekommendationer underlätta för mer hållbar utveckling för produktion och konsumtion av sjömat i Sverige framöver. Exempel på frågor som tas upp är: Är svensk sjömat bättre än importerad? Vilka arter är nyttigast och har minst miljöpåverkan? Hur skiftar vi till en mer hållbar konsumtion av sjömat i Sverige? Det är komplexa frågor och de olika ämnen som behandlas i varje enskilt brief är ofta sammankopplade. Där konkreta rekommendationer lämnas representerar det författarnas åsikter baserade på nuvarande forskningsmässiga kunskapsläge. 

Sammanfattningsvis kan man säga att svensk sjömat har många fördelar, som att vi blir mer självförsörjande på mat och att den produceras under den mer strikta svenska miljö- och arbetsmiljölagstiftningen. Samtidigt finns det utmaningar som gör att man inte rakt av kan förespråka svensk sjömat framför importerad som mer hållbar idag. Att vi importerar så mycket av sjömaten vi äter innebär att vi idag orsakar miljöpåverkan i andra länder. Därför bör det utredas hur Sverige bäst kan bidra till ett mer hållbart livsmedelsystem där svensk hållbar sjömat har en mer framträdande roll.